En helg av ohämmat rivande och ett fynd

På helgen får man ohämmat hänge sig åt att fixa i huset, skrev jag i fredags. Jo, jag tackar jag! Ohämmat blev verkligen helgens ledord.

Idag är vardagsrummet om möjligt längre ifrån att bli rosa än någonsin, trots alla mina mödor med att välja kulör. Nu är det inte längre valet av rosa ton som står i vägen. Jag har valt och den stora hinken med färg står fint parkerad precis framför kylskåpet, där den hamnade efter min tur till Colorama i lördags morse. I vardagsrummet är det nämligen ett smärre kaos. Ett må hända alldeles fantastiskt kaos, men dock kaos.

Allt började med att jag hittade ett hålrum i väggen när valvet in mot sovrummet skulle rivas. Antagligen byggt av någon med ordningssinne som ville räta upp husets innerväggar i räta vinklar. Men så vill ju inte jag ha det. Fram med kofoten och väck med den raka gipsväggen för att se vad som fanns under!

Murstock och gamla supervackra tapeter tittade fram i ena hörnet. Det gav förstås mersmak, så trots att det hade hunnit bli ganska sen kväll var jag tvungen att bara bända lite även på väggen mot hallen. Den väggen där jag slitit mitt hår för att komma på hur jag ska lyckas öppna upp trots att det är den mest bärande väggen i hela huset. Jag har till och med rådfrågat Martin Timell, som sa att jag absolut inte skulle ge mig på att riva!

Men titta vad som kikade fram bakom en masonitskiva – en dörrkarm!

Som ni förstår gick det inte att sluta riva och vips så hade hela väggen, och en helt perfekt (nåja) liten dörr, frilagts. Gissa om lyckan var total? Jag var som en femåring på julafton och kunde knappt stå still av iver.

Så av bara farten åkte sedan tre lager av olika innertak också ner.

Och där under fanns en hälsning från Arvid Grahn och Sven Andersson, som spände det äldsta lagret tak den 29 juni 1937. Då var det minsann 26 grader i luften, lät de hälsa från en svunnen tid.

Som den barfotasnickare jag är, såg jag självklart inte särskilt snygg ut när jag äntligen tog paus för natten. Men en dusch och lite sömn så var allt igång igen. Söndagens projekt blev att riva ytterväggens beklädnad ner till stockarna. Och vilka stockar sen. Hur fina som helst om ni frågar mig!

Ur kaos kommer ordning sägs det, och ordning ska det väl bli så småningom. Då blir det nog rosa timmerstockar och ett väggfast bokskåp under fönstret. Men ett tag till kör jag med ett konstnärligt kaos och njuter av lyckan i att ha hittat en perfekt liten dörr.

 

One comment on “En helg av ohämmat rivande och ett fynd

  1. Haha är inte förvånad vad du hittar när du sätter igång 🙂 det kommer bli så fint sedan😍

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *